Resurser
- Hem
- Forum
- Sök i forum
- Ordlista
- Finn hantverkare
- Nyheter
- Om hustips
- Om cookies

Läsvärt
- Guider
- Sök i guider
- Webfrågan
- Länkar

Annonser
- Fyndmarknad
- Bilmarknad

Medlemmar
- Registrera dig
- Logga in

 


Varmvatten

Varmvatten

En femtedel av husets energianvändning går till att värma vattnet till duschen och till kranarna i badrummet och köket. Vattnet där du bor avgör vilket material varmvattenberedaren bör vara gjord av.

Varmvattenberedaren kan vara inbyggd i pannan, oberoende av om det är en el-, olje- eller vedpanna. Varmvattnet kan också hämtas från ackumulatortanken, om du har ved- eller solvärme. Har du direktverkande el eller värmepump i ett hus med luftburen värme krävs det att du har en separat elvärmd beredare.

Tre varianter av varmvattenberedare
Det finns tre huvudvarianter av varmvattenberedare: förrådsberedare, genomströmningsberedare och beredare med plattvärmeväxlare.

Direkt eller indirekt uppvärmning
Elektriska förrådsberedare kan antingen ha direkt uppvärmning, med en elpatron i vattenbehållaren, eller indirekt uppvärmning, då vattnet värms av sköldar på utsidan av behållaren. Indirekt uppvärmning har även dubbelmantlade varmvattenberedare och beredare med värmeelementet placerat i en skyddstub. Har du surt eller kalkrikt vatten bör du välja en beredare med indirekt uppvärmning.

Genomströmningsberedare
I nyare pannor finns ofta en genomströmningsberedare. Den består av en eller två värmeslingor med vatten. Vattnet i slingorna värms i pannan eller ackumulatortanken och avger sedan värmen till det kallare vattnet i beredaren. För att öka tillgången på varmt vatten bör du ha två slingor, en i toppen och en i botten av tanken.
Elektriska genomströmningsberedare är små och placeras vid varje tappställe, till exempel dusch och diskbänk. Dessa lämpar sig i till exempel fritidshus med litet behov av varmvatten.

Vattnet avgör val av beredare
Vilken slags beredare du bör välja beror på vattnet där du bor. Om din nuvarande beredare fungerat bra kan du välja en ny i samma material.
Annars kan du vända dig till vattenverket på din ort för att få upplysningar om det kommunala vattnet. Har du en egen brunn bör du analysera vattnet innan du väljer beredare. VVS-installatören på orten känner till de lokala förhållandena.

Rostfria beredare
Trots namnet kan de vara känsliga för rost vid svetsarna. Detta undviker du om du väljer en beredare som är betad. Det innebär att den jämna, starka ytan har återställts efter svetsningen. Du bör välja en rostfri beredare om du har surt vatten som dessutom är kolsyrehaltigt. Har du vatten med hög kloridhalt (salt) eller hög kalkhalt (hårt vatten) bildas lätt avlagringar och då är en rostfri beredare inte lämplig. Innehåller vattnet mer än 200 milligram salt per liter kan det uppstå punktfrätningar på beredaren. Har du hårt vatten ökar risken för rost redan vid 40 milligram salt per liter.

Emaljerade beredare
Innehåller vattnet höga kloridhalter, mer än 100 milligram salt per liter, bör du välja en emaljerad beredare. Den påverkas dock av höga temperaturer och av vattnets pH-värde. Om vattnet har mycket högt pH-värde, det vill säga högre än 9, kan det angripa emaljen.
Det är dessutom viktigt att ditt vatten har bra ledningsförmåga eftersom emaljerade beredare har en offeranod som ska skydda mot rost. Ledningsförmågan mäts i mikrosiemens per centimeter och får inte vara lägre än 75 μS (mikrosiemens) per centimeter eftersom anoden då blir obrukbar och bidrar till rost. Ledningsförmågan får du fram genom att kontakta vattenverket i din kommun eller via en vattenanalys. Har ditt vatten dålig ledningsförmåga kan du välja en eldriven anod i titan.

Byt offeranod
Emaljerade beredare måste ha en så kallad offeranod, en stav av exempelvis magnesium, som skyddar plåten mot rost genom att den förbrukas istället för plåten. Har du surt vatten förbrukas den snabbare och måste kontrolleras och bytas oftare. Ett tecken på surt vatten är missfärgning i tvättställ och badkar.
Kontrollera anoden minst en gång per år. Tar den slut blir det så småningom hål i beredaren och vattnet kan läcka ut.

Töm behållaren på slam
När du byter anod kan du passa på och tömma allt vatten, eftersom det med åren samlas slam i beredarna. Avlagringar, alger och amöbor kan ge näring åt bakterier.

Kopparfodrade beredare
Har du surt vatten (lågt pH) och/eller om vattnet innehåller mycket klorid (salt) är inte kopparfodring lämpligt. Stora mängder koppar kan frigöras i vattnet. Ett tecken på att du har surt vatten är missfärgning i tvättställ och badkar.

Legionärssjukan
Legionellabakterien finns naturligt i sjöar och vattendrag. I dåligt utformade tappvarmvattensystem kan de föröka sig och sprida sjukdomen. Det är ovanligt att det finns legionella i vattensystem i småhus, men vill du kontrollera detta får du låta göra en särskild vattenanalys. Om bakterien finns där ska du kontakta miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i din kommun för upplysningar om sanering.

Skaffa termometrar
Temperaturen i beredaren ska aldrig vara lägre än 60 grader. Värms beredaren av till exempel en värmepump eller en solfångare, bör det finnas möjlighet att höja temperaturen till 60 grader, till exempel med hjälp av en elpatron. Montera termometrar så att du kan läsa av temperaturen i beredaren och i värmeväxlaren samt på cirkulationsledningarna.

Blandnings- och säkerhetsventil
Beredaren har en säkerhetsventil, som ska öppna om trycket i beredaren blir för högt. Om den inte fungerar kan beredaren sprängas sönder. Därför är det viktigt att säkerhetsventilen kontrolleras ett par gånger per år. Det är bäst att be en VVS-installatör göra detta, åtminstone första gången, så att du lär dig hur det går till.

När du vrider på varmvattenkranen går beredarvattnet in i en blandningsventil och blandas med kallt vatten så att det är cirka 55 grader när det når kranen. På så sätt minskas risken för att du bränner dig. En dålig blandningsventil ökar energiförbrukningen. Termostatblandaren på duschen eller kranen ser sedan till att vattnet får en behaglig tvätt- och duschtemperatur.

Anlita endast auktoriserade elektriker
Endast auktoriserade elektriker får koppla in en varmvattenberedare på vattennätet.

Bra att tänka på vid val av beredare
En varmvattenberedare ska:
ge tillräckligt med varmvatten
vara välisolerad och ha låg energiförbrukning
ha lättåtkomliga reglage, ventiler och offeranod
ha en termometer nära botten som visar temperaturen
kunna rengöras invändigt
gå att koppla till solfångare, vedpanna eller värmepump.


Resurser Varmvatten

Källa: Konsumentverkets hemsida 070825 http://www.konsumentverket.se/


Hustips.se kan ej hållas ansvarig, på något sätt, för fel eller förlust som uppstår i samband med www.Hustips.se.nu, varken direkt eller indirekt.
Hustips.se ansvarar ej och kan inte hållas ansvarig för felaktigheter i text, för vilseledande information, felaktig information och eller fel i databaser.
Hustips.se ansvarar ej och kan inte hållas ansvarig för felaktig användande eller missbruk av funktioner och tjänster på Hustips.se, varken från besökare eller medlemmar, oavsett händelsens form eller typ av missbruk.







 

Logga in på Hustips
Användarnamn
Lösenord
Glömt ditt lösenord?
Inte medlem => Bli medlem

Sök i guiderna






Däckdimension:
/
Hastighetsindex:
Kategori
Alla
Vinterdäck
Sommardäck
Vinterdäck (Dubbade)
Klicka & Spara!
Däck Till bästa pris
300 monteringsstationer runt om i landet

Webfråga
När målade du om huset senast?

>10 år sedan
5-10 år sedan
2-5 år sedan
<2 år sedan
Vet ej



© Hustips 2007