|
|
| Uppvärmning | |
|
Uppvärmning |
| I ett hus på våra breddgrader måste man ha någon form av uppvärmningssystem.
Det finns lite olika värmesystem att välja på.
Här kan du läsa om hur man distribuerar ut värmen i huset och olika sätta att få värme på.
| |
Värmedistribution |
| Vanligast i svenska villor är ett vattenburet värmesystem med traditionella värmeelement, radiatorer.
Vattenburen distribution ger det mest flexibla systemet och passar de flesta värmekällor. Det vattenburna värmesystemet kan delas in i två varianter:
Högtemperaturssystem, som finns i hus byggda före 1984. Vattentemperaturen ut från pannan är cirka 80 grader.
Lågtemperatursystem, som finns i hus byggda 1984 eller senare. Vattentemperaturen ut från pannan är cirka 55 grader.
Direktverkande el Förutom vattenburen värme är det även vanligt med direktverkande el i svenska hus. Läs mer om direktverkande el som värmedistributionssätt till vänster under fliken ”Elvärme”.
Luftburen värme Värmen i ett hus kan också vara luftburen och produceras i till exempel en luft-luftvärmepump, i en bras- eller pelletskamin eller genom förvärmning av ventilationsluften. Värmen fördelas i huset med hjälp av ventilationsluften, genom fläktar eller med hjälp av centralt placerade fläktkonvektorer.
| |
Fjärrvärme |
| Fjärrvärme innebär mindre arbete för dig som villaägare jämfört med andra uppvärmningssystem. Fjärrvärmen avlastar dig från arbetet med den egna pannan; ingen sotning, ingen eldning och ingen bränslepåfyllning.
Fjärrvärme innebär att hela eller delar av städer kopplas samman i ett gemensamt kulvertnät och värmen som distribueras där produceras i ett centralt värmeverk eller en central kraftvärmeanläggning, där både el och värme utvinns.
Fjärrvärmecentralen Om du är ansluten till fjärrvärmenätet kommer värmen till ditt hus i nedgrävda rör. Ett hus som är anslutet till fjärrvärme behöver en så kallad fjärrvärmecentral. I denna finns allt du behöver för att få värme och varmvatten, bl.a två värmeväxlare, en för varmvatten och en för värme.
| |
Värmepump |
| Med en värmepump kan du använda värmekällor med låg temperatur för uppvärmning.
Värmen hämtas från en rad olika håll som exempelvis berggrund, sjö, uteluft, frånluft eller spillvärme från processer. Med hjälp av en eldriven kompressor flyttar den värme från exempelvis berggrunden till fastighetens värmesystem. De olika värmekällorna har olika för- och nackdelar. Vilken värmekälla som passar bäst beror på vilket värmebehov byggnaden har samt fastighetens och omgivningens förutsättningar.
Värmepumpar drivs med el och ofta används även el som komplement, eftersom pumpen sällan kan täcka hela energibehovet. Det innebär att man använder en del el för uppvärmning.
Bergvärme För att kunna använda den värme som finns lagrad i berggrunden krävs ett eller flera borrade djupa hål, så kallade energibrunnar. Fördelen är att berget kan ge önskad mängd värme året om och att slangen som hämtar värme till värmepumpen ligger väl skyddad i borrhålet. Marken måste återställas när borrningen väl är genomförd. När värmepumpen är färdiginstallerad, kan du varken se eller höra den.
Jordvärme Att hämta värme från marken via en nedgrävd slang kräver en stor tomtyta. Slangen läggs frostfritt, på ett djup av 90-150 cm, och är vanligast i södra Sverige. Jordvärme kan medföra betydande ingrepp på marken där slangen läggs. Trots att investeringskostnaden är lägre än för bergvärme är jordvärme mindre vanligt för större fastigheter, mest beroende på att det krävs stora markytor.
Sjövärme En sjö eller ett annat vattendrag i närheten av byggnaden kan också användas som värmekälla. Det är enklare och billigare att lägga en slang på botten av en sjö än att borra eller gräva för slangen. Slangen ligger emellertid oskyddad på botten och man måste se till att den inte kan flyta upp. Tillståndsprocessen för sjövattenvärmepumpar kan vara komplicerad.
Grundvatten En grundvattenvärmepump hämtar värme genom att ta upp vatten ur ett borrhål i marken, kyla av det och återföra vattnet genom ett annat borrhål. Grundvatten håller relativt hög och konstant temperatur under hela året och är därför en bra värmekälla. Nackdelen är att borrkostnaden blir relativt hög. Det kan vara svårt att bedöma om det finns tillräckligt med vatten och om det finns föroreningar i grundvattnet kan dessa sätta igen värmeväxlaren.
Uteluft En luftvattenvärmepump hämtar värme från utomhusluften och avger den till det vattenburna systemet. Ju kallare uteluften är desto mindre värme kan överföras till värmepumpen. Det innebär att den i regel stängs av helt vid temperaturer under -15 C. Därför måste du ha en kompletterande värmekälla, exempelvis den gamla oljepannan, som kan stå för hela uppvärmningen under de kallaste dagarna.
Fördelen är att värmekällan finns i obegränsad mängd och att investeringskostnaden är relativt låg. I en del system placeras hela värmepumpen utomhus och vattnet från radiatorerna leds ut till värmepumpen vilket medför risk för frysskador vid strömavbrott.
Frånluft I frånluftsventilerade byggnader sugs inomhusluften ut av en frånluftsfläkt. Tilluften sker via ventiler i ytterväggar och fönster. Om byggnaden har fläktdriven frånluft kan värmen i den utgående ventilationsluften användas som värmekälla. Värmekällan håller en konstant, hög temperatur året om, men är begränsad till ventilationsflödet. Frånluftsvärmepumpen bör därför betraktas som ett komplement till andra värmekällor. Ytterligare nackdelar med systemet är att det kräver elektrisk energi och ger ibland störande buller från fläktar och don.
Ekonomi Investeringskostnaden för olika typer av värmepumpar skiljer sig kraftigt åt och för bergvärme- och grundvattenpumpar är en förhållandevis stor del av kostnaden kopplad till borrningen av energibrunnen. Trots höga investeringskostnader är värmepumpar ofta ett konkurrenskraftigt alternativ för uppvärmning eftersom de rörliga värmekostnaderna är låga.
Värmepumpar drivs med el och därför försämrar stigande elpriser lönsamhetskalkylen. Ett lågt ränteläge är fördelaktigt eftersom investeringskostnaden är hög.
Miljö Åsikterna går isär om hur koldioxidutsläpp från elförbrukning ska beräknas, beroende på hur man anser att elen har producerats. Det debatteras därför hur värmepumpens miljöpåverkan ska bedömas i jämförelse med exempelvis oljeeldning. I de fall värmepumpen ersätter en elpanna eller direktel blir resonemanget enklare eftersom elanvändningen minskar kraftigt och därmed även miljöbelastningen.
I värmepumpen cirkulerar ett köldmedium , den vätska som överför värmen från den kalla delen av värmepumpen till den varma. Tidigare användes köldmedier som bestod av freoner, CFC. De är numera förbjudna i Sverige på grund av att de bryter ner ozonlagret. I nya värmepumpar används vanligtvis fluorerade köldmedier med förkortningen HFC. Dessa påverkar inte ozonlagret, men bidrar däremot till växthuseffekten. Det är därför mycket viktigt att vara aktsam vid installation och skrotning av pumpen samt vid påfyllning av köldmediet så att inget läckage uppstår.
Komfort Värmepumpen kräver mindre tillsyn och underhåll än till exempel pellets- och oljeeldning, men mer än elvärme och fjärrvärme. Ett serviceavtal kan upprättas i samband med inköp vilket kan innehålla servicebesök, garantier eller en försäkring. Om fastighetsskötaren har kompetens för tillsyn kan det räcka med att hyra in specialkompetens vid behov.
Liksom för fjärrvärme kan utrymme som tidigare värmts upp av oljepannans spillvärme bli kalla, med fuktproblem som följd. Risk för fukt kan undvikas genom att en radiator installeras som ersättning för spillvärme.
| |
Elvärme |
| El kan användas för uppvärmning av byggnader på två olika sätt - genom vattenburna eller direktverkande system.
Så här fungerar de olika systemen:
Vattenburen el En elpanna eller elpatron värmer upp vatten som pumpas runt i ett rörsystem med radiatorer (element) som då blir varma. Vattnet kan också ledas runt i slingor i golvet. Har du vattenburen el kan du välja att sätta in ved- eller pelletseldning eller en värmepump som du kopplar in på systemet. Genom att montera solfångare kan du få både varmvatten och värme från solen.
Direktverkande el El omvandlas direkt till värme i radiatorerna, i slingor i golvet eller i taket. Komfortgolvvärme bestående av direktverkande el är vanligt i nybyggda hus. Det är viktigt att vara medveten om att en lösning med komfortgolvvärme ofta leder till en större energianvändning än om huset bara skulle haft traditionella radiatorer. Det är lätt hänt att golvvärmen står på även på sommaren för att man vill undvika ett kallt sten- eller klinkergolv.
| |
Gas |
| Idag är naturgas ett uppvärmingsalternativ endast för dem som bor vid naturgasledningarna i södra Sverige. Naturgas är ett fossilt bränsle som bildats under flera hundra miljoner år. Till energigaserna räknas även biogas som bildas fortlöpande då organiskt material bryts ner i syrefri miljö, till exempel på soptippar eller reningsverk. Biogasen är, till skillnad från fossila gaser, förnybar. I våra tre största städer finns också nät för stadsgas utbyggt. Stadsgas framställs genom spaltning av lättbensin. I Stockholm distribueras stadsgas i stadsgasnätet men i Göteborg och Malmö är det naturgas som blandas med luft för att likna stadsgasen som distribueras i stadsgasnätet.
Gas kan eldas i en befintlig oljepanna men med en speciell gasbrännare. Verkningsgraden påverkas då i viss mån av pannans utformning och kondition. En modern gaspanna har cirka 90 procent verkningsgrad, vilket är något högre än för en oljepanna på grund av att sotbildningen är mindre och rökgastemperaturen kan hållas lägre samt att oljan behöver förångas innan förbränning.
| |
Biobränsle |
| Ved och pellets är förnybara bränslen och ved är fortfarande det vanligaste biobränslet för villor idag. Pellets ger låga utsläpp och är enklare och bekvämare än ved.
När veden eller pelletsen brinner frigörs koldioxid som går ut via rökgaserna. Skogen växer och använder koldioxid för att bygga upp ny biomassa och koldioxidens kretslopp är slutet. Den koldioxid som frigörs vid förbränningen av biobränslen bidrar alltså inte till att öka mängden koldioxid i atmosfären.
För att elda med ved på rätt sätt ska du använda torr ved och helst en modern miljögodkänd vedpanna och en ackumulatortank.
För att byta från olja till pellets räcker det i de flesta fall med att byta brännare på pannan. Pelletsbrännaren monteras på samma sätt som oljebrännaren.
| |
Olja |
| En oljepanna värmer både husets varmvatten och vattnet i värmesystemet. Olja levereras till huset av tankbilen genom ett påfyllningsrör i husväggen.
Att värma ditt hus med olja är ett förhållandevis bekvämt, men dyrt, uppvärmningsätt eftersom det kräver liten arbetsinsats. En modern oljepanna utnyttjar och omvandlar 80–85 procent av råvarans energi till användbar värme. Hos en gammal panna kan pannverkningsgraden i sämsta fall vara lägre än 50 procent. Titta gärna i ordlistan här till vänster om du behöver guidning i verkningsgradsbegreppen.
Brännarens funktion och pannans konvektion – överföringen av förbränningsgasernas värme till pannvattnet – är viktiga delar. För att pannan ska bibehålla sin verkningsgrad är det viktigt att pannan sotas och får en årlig service där man bland annat mäter den så kallade förbränningsverkningsgraden. En modern oljebrännare har en förbränningsverkningsgrad på upp till 98 procent.
| |
Solvärme |
| Solvärme fungerar bäst ihop med en panna och i kombination med ved eller pellets får man bäst ekonomi och gör samtidigt den största insatsen för miljön.
Solvärme kan svara för cirka hälften av en normalfamiljs årliga varmvattenbehov. Då använder man ett standardiserat solvärmesystem där 4-6 m² solfångare är anslutna till en varmvattenberedare med 200-300 liters volym. Passa på att investera i solvärme när du ändå ska byta varmvattenberedare då blir merkostnaden för solvärmen som lägst!
| |
Resurser uppvärmning |
| Inom Energimarknadsinspektionen hanteras bland annat lagtillsyn, el-, naturgas- och värmemarknadernas utveckling och härtill hörande konkurrens- och konsumentfrågor. http://www.energimyndigheten.se/
Konsumentverket är en statlig myndighet med uppgift att ta tillvara konsumenternas intressen. http://www.energi.konsumentverket.se
Svensk Fjärrvärme är en branschorganisation för företag i Sverige som producerar fjärrvärme, kraftvärme och fjärrkyla. Föreningen har drygt 130 medlemsföretag som är utspridda över hela landet. Utöver de renodlade fjärrvärmeföretagen är ytterligare 60 företag, såsom leverantörer och konsulter, anslutna till Svensk Fjärrvärme. http://www.svenskfjarrvarme.se/
Dyr uppvärmning? En panna som sjunger på sista versen? I valet mellan värmepump eller pelletskamin? Kolla vad som lönar sig för just dig med Konsumentverkets energikalkyl. http://www.energikalkylen.konsumentverket.se/
| |
|
Hustips.se kan ej hållas ansvarig, på något sätt, för fel eller förlust som uppstår i samband med www.Hustips.se.nu, varken direkt eller indirekt.
Hustips.se ansvarar ej och kan inte hållas ansvarig för felaktigheter i text, för vilseledande information, felaktig information och eller fel i databaser.
Hustips.se ansvarar ej och kan inte hållas ansvarig för felaktig användande eller missbruk av funktioner och tjänster på Hustips.se, varken från besökare eller medlemmar, oavsett händelsens form eller typ av missbruk.
|
|
Webfråga |
När målade du om huset senast?
|
© Hustips 2007
|